En lördag

Förra lördagskvällen fick vi igen ett sms som undrade om vi ville följa med och grilla klockan åtta(!) på morgonen, på söndagen och det ville vi ju såklart.

 

Vi åkte till en marknad för att möta upp lite folk och blev sedan körda till en stor sjö i en ännu större park. Det blev mer en picknick än en grillning, det var ingen grillning alls faktiskt, men vi fick pastasallad med ost och majonnäs som Tim hade gjort så vi var sjukt nöjda ändå. ”The Director” på universitetet hade tagit med sig en flaska vin för att ”cheer us up” som hon sa. Har aldrig druckit vin så tidigt på morgonen, men någon gång skall ju vara den första. Kan även tillägga att de hade barn med sig och att ett av dem fick dricka ett helt dricksglas med vin…

 

Efter detta ville kineserna sjunga så vi åkte till KTV (Karaoke), mitt på dagen för att sjunga smäktande kinesiska ballader och Taylor Swift i tre timmar… Det var roligt första timmen, sedan kom huvudvärken… Nej, men det var faktiskt roligt, här blev vi bjudna på söta popcorn (ännu värre än i England), moon cakes och öl…

 

När vi inte orkade sjunga en enda låt till åkte vi till killarnas universitet där vi fick observera militärövningar och titta på Labyrinth (film med David Bowie).

 

När hunger tog överhanden vandrade jag, Sara och Tim till ett nyöppnat shoppingcentrum för att äta Thaimat och köpa bröd och bacon. Återigen blev vi bjudna på hela kalaset… Har hyfsat dåligt samvete över det.

 

Det var den officiella öppningsdagen så det var en jättestor scen med sång och dans och mycket folk överallt vilket var lite kul – LIV!

 

Nu är det såhär att vi hela tiden får höra att vi bor vid Songshan lake, och mycket riktigt bor vi precis vid en sjö, så när vi bestämde oss för att gå runt sjön som låg vid gallerian tyckte vi att det var ett himla smart val eftersom vi förr eller senare skulle komma till vår lägenhet. Problemet var att det inte var rätt sjö!!! Tydligen så är Songshan lake inte en sjö utan ett område med många sjöar… Trött man blir!

 

Så efter att ha gått i mer än en timma bestämde vi oss för att leta oss upp mot en väg, lägligt nog började det även spöregna. Vi hittade iaf en vakt som inte kunde engelska, men som fattade att vi var helt vilse så han ringde en privatchaufför till oss… Vi hade hoppats på taxi… Hela kalaset kostade oss 50 svenska kronor var så jag tror nog att vi överlever.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0